Industrial Cool is a project at The University of Lund where ethonologist Robert Willim explores the aestheitc aspects of industrialism and how it has changed over the years. In this project Håkan Lidbo collects musicians to interprete the sound of a Sugar Raffinery. Industrial music for laptops.
Den traditionella tillverkningsindustri har hamnat i ett nytt ljus i västvärlden. Efter decennier av nedläggningar och utlokalisering av industriell verksamhet till andra delar av världen har något hänt. Kan vi nu tala om att vi lever i ett postindustriellt samhälle? Termen postindustriell har å ena sidan blivit något av en klyscha i beskrivningen av de senaste decenniernas samhälleliga förändring, den blev inte minst kraftigt försliten i samband med dotcomboomens brådmogna retorik om hur industrisamhället skulle blivit passé. Å andra sidan fi nns det faktiskt en rad tecken på att en omdaning av den traditionella industrin pågår. Dels de negativa följderna av nedlagd industriell verksamhet i form av arbetslöshet och avfolkning av vissa områden, men också mer positiva exempel. Nya verksamheter har vuxit fram i samband med industrins förändring.
En gemensam nämnare för dessa är ett mer eller mindre distanserat och reflexivt förhållande till vad industrin tidigare har varit. En annan är att verksamheterna bygger på en estetisering av tidigare industri. Vi skulle vilja säga att dessa verksamheter är präglade av Industrial Cool, vilket i princip innebär en estetisering av det som under drygt ett sekel har kännetecknat tillverkningsindustrin. Återanvända fabriker: Övergivna industriella miljöer har på senare tid börjat återanvändas, ofta av kulturinstutioner. Konsthallar, gallerier, kulturhus och museer fl yttar in i de tidigare industrilokalerna och ger dem en ny aura. Ett av de mer tydliga exemplen på detta är konsthallen och kulturhuset BALTIC i engelska Gateshead. En tidigare industriell mjölkvarn har efter nedläggning fått nytt liv. Byggnaderna har blivit omdesignade, omgestaltade och ombyggda. Numera inrymmer de en konstfabrik, en mötesplats för konstnärer och publik. Karaktär, berättelser och väl valda stilelement från den tidigare industriella verksamheten har lyfts fram och estetiserats Times of Industrial Cool inom ramarna för den nya verksamheten. Den tidigare miljön tillhör det förflutna, men denna distans har utnyttjats för att skapa den aura som omger kultur- och konstfabriken.
Det finns en rad andra exempel på liknande återanvändningar av industriella miljöer i ett fl ertal länder. Alla bidrar de till att sätta den tidigare industrin i ett nytt ljus. Alla bidrar de till framväxten av Industrial Cool. Iscensatta fabriker: En annan aspekt av Industrial Cool är hur en ny typ av fabriker har dykt upp. Dessa betonar estetiska dimensioner och bjuder in konsumenter och allmänhet till att ta del av den iscensatta produktionen i lokalerna. Det mest talande exemplet är Volkswagens fabrik “Die Gläserne Manufaktur” (The Transparent Factory) i Dresden. Där tillverkas lyxbilar i en nybyggd, arkitektoniskt storslagen fabrik som domineras av glas. Besökare kan bese produktionen när den utförs av välputsade maskiner och vitklädda arbetare. Arbetet sker med största möjliga tystnad, på träparkettgolv och i smakfull belysning. Anläggningen är som en hybrid mellan en modern tillverkningsindustri och ett konstmuseum. Belägen i centrala Dresden ska fabriken symbolisera återföreningen mellan industrin och staden med dess kulturliv. The Transparent Factory utgör också ett utmärkt exempel på Industrial Cool.
Efter att ha analyserat dessa fenomen under en längre tid var det dags att prova ett nytt angreppssätt. Världskände svenske musikern och producenten Håkan Lidbo visade sitt intresse och likaså designgruppen PLOT. Tillsammans startade vi därför projektet The Birth of Industrial Cool. I projektet ville vi helt enkelt spegla de processer av estetisering som skett i samband med de senare årens industriella förändring. Vi ville själva göra något som kunde uppfattas som industrial cool. Resultatet kom att bli en sorts audiovisuell återanvändning av en traditionell tillverkningsindustri. Det mest passande och spännande objektet i vår geografi ska närhet bedömdes vara Arlövs sockerbruk utanför Malmö. Efter samråd med brukets ledning fi ck vi obegränsad tillgång till lokalerna, där raffi nering och tillverkning av sockerprodukter pågår 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, året runt. Ljud av pysande rör, snurrande motorer och gnisslande kranar fångades digitalt. Tusentals foton och många timmar video spelades in i miljöerna. De suggestiva och närmast magiska aspekter av det till synes prosaiska och vardagliga i den industriella miljön söktes och dokumenterades.
Robert Willim.
IC1 -- The Birth Of Industrial Cool:
1. Rechenzentrum - A Capitalistic Landscape 4:22
2. Jens Kallback - Crane Flute 2:59
3. Apparat - Little French Girl 4:04
4. Scanner - Stainless 4:39
5. Uniform - The License Remix 3:20
6. Microman - Pack-up 3:16
7. Sophie Rimheden - Expectation 4:35
8. Martin Jarl / Johan Fotmeijer - Kiruna 4:23
9. Sr. Replicante - Acciones Extremas 4:21
10. Tonne - Amelie 4:04
11. Selko - Conveyor 2:46
12. Jay Haze - Tease Machine 5:31
13. Fade (2) - Induced Soul 4:13
14. Amber8 feat. Kevin12 - Slummer 3:40
15. Mikael Stavöstrand - I-Boogy 2:59
16. Lowfour - Fascism Is For Fascist People 4:02
17. Håkan Lidbo - The Museum Of Socialism 3:23
18. Tomas Andersson - Sugar Low 3:47
19. Ola Bergman - The Gold Moor 4:23
20. Pheek - Melancholic Day Job (Don’t Dream It’s Not Over)
The CD: More about the IC1 CD here.
The book: Written by Robert Willim. Download the pdf or buy the book here.
Video by Anders Weberg based on filmed material from Arlövs Sugar Raffinery and music by Rechenzentrum, Apparat and Jens Källbäck based on the sound from the factory.